OKR står för Objectives and Key Results. Ramverket tar fem minuter att förklara. Att få det att sitta i en organisation tar ungefär ett år. Den här guiden täcker strukturen och det som brukar gå fel på vägen.
Strukturen
Ett Objective är en mening om vad ni vill uppnå. Det är kvalitativt och ska gå att minnas utan att slås upp.
Key Results är två till fem siffror som avgör om ni kom dit. De är kvantitativa, och de mäter resultat snarare än aktivitet.
Ett exempel från kundframgång
Objective: Kunderna får svar innan de hinner bli irriterade
- KR1: Median svarstid ner från 4 timmar till 30 minuter
- KR2: 95 % av ärendena lösta utan vidarekoppling
- KR3: NPS upp från 45 till 65
Poängen med tudelningen är att ni kan bråka om formuleringen i januari och inte om resultatet i april.
Var ramverket kommer ifrån
Andy Grove utvecklade praktiken på Intel i slutet av 60-talet, som en stramare version av Peter Druckers Management by Objectives. Groves tillskott var en kvartalscykel i stället för en årlig, och ett krav på mätbara resultat kopplade till varje mål. I High Output Management beskriver han metoden som MBO. Beteckningen OKR kom senare.
John Doerr arbetade på Intel under Grove och tog med sig metoden vidare som investerare. 1999 presenterade han den för Google, som då hade omkring fyrtio anställda. Google använder den fortfarande och har publicerat delar av sitt tänkande genom re:Work. Doerrs bok Measure What Matters från 2017 gjorde ramverket känt utanför teknikbranschen.
En varning om referenslistorna
Ni kommer att se listor över företag som ”använder OKR:er”, och de är opålitliga. Flera av namnen som återkommer kommer från leverantörsbloggar som citerar varandra, och några av företagen har uttalat sig i motsatt riktning om sin egen praktik. Google och Intel är väldokumenterade. För de flesta andra namn är dokumentationen tunn. Att ett stort företag använder ett ramverk är hur som helst ett svagt argument för att det passar er organisation.
Varför de fungerar, och var grunden är tunnare än vad som påstås
Begränsningen skapar fokus. Tre till fem Objectives per team och kvartal. Det är själva gränsen som gör jobbet. Tolv prioriteringar är en önskelista.
Öppenheten skapar samordning. När alla mål är synliga upptäcks konflikter mellan avdelningar i planeringsfasen i stället för i mars.
Korta cykler ger omställningsförmåga. Med kvartalsmål är ni aldrig mer än tolv veckor från en ny utgångspunkt, och det gör det billigare att ha fel.
Så till den del som brukar översäljas.
Sträckmål. OKR-praxis säger att mål ska sättas så högt att 70 % uppfyllelse är ett bra resultat. Argumentet är att mål man är säker på att nå sattes för lågt. Det här är praxis från Intel och Google. Det är inte ett forskningsfynd, och ni bör känna till skillnaden innan ni försvarar det i en ledningsgrupp.
Locke och Lathams målsättningsteori (A Theory of Goal Setting and Task Performance, Prentice Hall, 1990) visar att specifika och krävande mål ger bättre prestation än vaga eller enkla mål — förutsatt att människor har förbundit sig till dem och har förmågan att nå dem. Det är ett annat påstående än att 70 % skulle vara den optimala uppfyllelsegraden. Ordóñez, Schweitzer, Galinsky och Bazerman gick i Goals Gone Wild (Academy of Management Perspectives, 2009) igenom de dokumenterade biverkningarna av aggressiva mål, bland annat ökat risktagande, försvagat samarbete och frestelsen att snygga till siffrorna. Båda arbetena är värda att ha läst innan ni bestämmer ambitionsnivån.
I praktiken betyder det att sträckmål passar bäst på ny mark, där ingen vet vad som är möjligt. På ett mål ni har lovat en kund betyder 70 % uppfyllelse att kunden inte fick det ni lovade. Använd båda typerna medvetet, och säg vilken typ det är när målet sätts.
Att skriva Objectives
Ett bra Objective är kvalitativt och kort nog för att folk ska minnas det. Det bör också ligga inom det teamet faktiskt kontrollerar.
Svaga
- ”Öka omsättningen med 20 %” — det här är ett Key Result. Det saknar ett Objective ovanför sig som förklarar varför.
- ”Förbättra saker” — ingen kan agera på detta.
- ”Hoppas att marknaden vänder” — utanför teamets kontroll.
- ”Dominera företagsmarknaden” — låter ambitiöst, men ingen kan säga vad som krävs för att det ska vara uppnått.
Starkare
- ”Bli plattformen som är snabbast att komma i gång med”
- ”Gör företagskunder till vårt största segment innan året är slut”
- ”Ta bort skälen till att nya kunder slutar första månaden”
Den andra uppsättningen är inte formulerad med mer energi. Den är formulerad så att ni kan bli överens om vilka siffror som ska mätas.
Att skriva Key Results
Ett bra Key Result är en siffra som mäter ett utfall. Det behöver också ett startvärde.
Svaga
- ”Lansera ny instrumentpanel” — en aktivitet. Lanseringen kan ske utan att något blir bättre.
- ”Förbättra kundnöjdheten” — inget mätvärde.
- ”Ingen oönskad personalomsättning” — teamet kontrollerar inte detta, och formuleringen gör det omöjligt att sätta något annat än noll eller full poäng.
Starkare
- ”Andel dagliga av månatliga användare upp från 35 % till 55 %”
- ”P1-fel ner från 120 till 20”
- ”Andel nya kunder som slutför uppsättningen: upp från 61 % till 85 %”
Test för aktivitetsfällan: fråga ”och sen?”. Om svaret på ”vi lanserade instrumentpanelen” är ”och sen ökade användningen”, är det sista ert Key Result.
Skriv alltid in startvärdet. Utan det kan ingen sätta poäng på målet, och ni upptäcker i vecka tio att ingen mätte utgångsläget.
Exempel per avdelning
Försäljning
Objective: Gör företagssegmentet till vår viktigaste intäktskälla
- Avtal över 1 miljon kronor i årligt värde: från 12 till 50
- Ny årlig omsättning från företagskunder: 50 miljoner kronor
- Genomsnittlig affärsstorlek: från 750 000 till 1,25 miljoner kronor
Produkt
Objective: Mobilupplevelsen ska vara skälet till att folk väljer oss
- Andel dagliga av månatliga användare: från 30 % till 45 %
- Betyg i appbutiken: 4,5 med minst 10 000 recensioner
- Andel nya användare som slutför uppsättningen i mobilen: från 40 % till 70 %
Utveckling
Objective: Driftstabiliteten ska sluta vara något kunderna märker
- Upptid: från 99,7 % till 99,95 %
- P1-incidenter: från 15 till 2 per månad
- Sidladdningstid, 95:e percentilen: under 1,5 sekunder
Marknad
Objective: Bli stället folk går till för att förstå målstyrning
- Månatliga besökare på guidesidorna: från 250 000 till 1 miljon
- Kvalificerade leads från innehåll: 15 000
- Föredrag på branschkonferenser: 50
HR
Objective: Bygg en utvecklingsmiljö folk söker sig till
- Anställda utvecklare: 25, varav minst 15 seniorer
- Tid från annons till signerat: från 65 till 35 dagar
- Andel kandidater som tackar ja efter erbjudande: från 60 % till 85 %
Lägg märke till att varje Key Result har ett startvärde. Utan det vet ni inte om 45 % är en fördubbling eller en nedgång.
Rytm
Företagets årsmål sätts under fjärde kvartalet för året därpå. Tre till fem Objectives, ägda av ledningsgruppen.
Teamens kvartalsmål sätts sista veckan i kvartalet före. Tre till fem per team.
Månatlig genomgång, 30 till 60 minuter per team. Här uppdateras framdrift och hur säkra teamen är på att nå målen, och hinder skickas vidare. Själva målen ändras inte här. Ändrar ni målen varje månad har ni en logg snarare än ett mål.
Kvartalsbedömning sista veckan. Varje Key Result poängsätts, och teamet pratar om vad de lärde sig. En halvdag för ledningsgruppen, två timmar per team.
| Vecka | Vad som händer |
|---|---|
| 1 | Uppstart. Varje team förklarar hur arbetet hänger ihop med målen |
| 4–5 | Första genomgången, första bedömningen av om målen nås |
| 8–9 | Andra genomgången. Här fattas beslutet om något ska ges upp |
| 12 | Slutspurt och bedömning |
| 13 | Retrospektiv och nästa kvartals mål |
Lägg mest vikt vid genomgången i vecka 8. Det är sista tillfället då ni hinner flytta folk och pengar och fortfarande ändra hur kvartalet slutar.
Poängsättning
Key Results poängsätts från 0,0 till 1,0. För sifferbaserade mål är poängen den andel av vägen ni gick:
(faktiskt − start) / (mål − start)Ett mål att gå från 500 000 till 750 000, där ni slutade på 625 000, ger 0,5.
För binära mål är det 0 eller 1. Använd dem sparsamt, eftersom binära Key Results som regel är förklädda aktiviteter. Objective-poängen är snittet av dess Key Results.
Hur poängen läses. Google siktar på ett snitt runt 0,6 till 0,7. Ett stabilt snitt på 1,0 tyder på att målen sätts för lågt. Ligger snittet under 0,4 över tid kan orsaken vara orealistiska mål eller problem med genomförandet, och de två kräver helt olika åtgärder. Snittet ensamt säger inte vilken av dem det är. Se efter om det är samma team som missar varje kvartal, och på vilka typer av mål.
Poäng är inte utvecklingssamtal
Kopplas OKR-poäng till lön eller bedömning kommer folk att sätta mål de vet att de når. Det är ett rationellt svar på de incitament de får, och det förstör ramverket. Håll de två processerna isär, och säg det högt varje kvartal.
OKR eller SMART-mål
De löser olika problem, och de flesta organisationer behöver båda.
| SMART-mål | OKR | |
|---|---|---|
| Används till | Konkreta leveranser och drift | Strategisk riktning och förändring |
| Nivå | Individ och projekt | Företag, avdelning, team |
| Ambition | Ska nås fullt ut | 70–80 % är ett bra resultat |
| Tidsrymd | Flexibel | Kvartal eller år |
| Form | Ett målpåstående | Ett Objective, flera Key Results |
Använda tillsammans: företagets OKR är ”Gör företagskunder till vårt största segment”. Ett SMART-mål för en enskild person är ”Slutför ISO 27001-certifiering senast 15 mars”, som är en av sakerna som måste göras på vägen dit.
De sju misstagen
För många mål. Tio Objectives per team betyder ingen prioritering. Sätt gränsen vid fem och håll den. Det obehagliga valet om vad som ska bort är hela värdet.
Key Results som är aktiviteter. ”Lansera funktionen” och ”Anställ fem utvecklare” är uppgifter. Fråga ”och sen?” tills ni kommer till utfallet.
Trygga mål. Team sätter mål de vet att de når. Det hjälper inte att be dem låta bli, eftersom orsaken sitter i incitamenten. Koppla loss målen från bedömningssystemet.
Sätt och glöm. Målen skrivs under planeringsveckan och läses igen i vecka tretton. Motmedlet är att genomgångarna står i kalendern innan kvartalet börjar, och att ledningsmöten öppnar med målstatus.
Mål som inte hänger på något. Ett avdelningsmål som inte kan peka på vilket företagsmål det tjänar ska kopplas eller strykas. Går det inte att koppla och ändå känns viktigt, saknas något i företagsmålen.
Drift förklädd till mål. ”Upprätthåll 99 % upptid” är ett driftåtagande som bör följas upp någon annanstans. Ett förbättringsmål, som att gå från 99,7 till 99,95, hör däremot hemma här.
Kravet på 100 %. En chef som förväntar sig full uppfyllelse har gjort sträckmål omöjliga, oavsett vad handboken säger. Det går inte att lösa någon annanstans än i ledningsgruppen.
Första kvartalet
- Fyra till sex veckor före: ledningsgruppen sätter sig in i ramverket. Välj ett eller två team som provar först. Bestäm var målen ska bo.
- Två till tre veckor före: ledningsgruppen skriver utkast till tre till fem företagsmål. Avdelningscheferna läser och kommenterar. Målen presenteras för alla.
- Sista veckan: varje avdelning skriver sina mål. Därefter en gemensam genomgång där avdelningarna läser varandras och letar efter konflikter. Sedan läggs allt in och görs synligt.
- Under kvartalet: uppstart vecka 1, genomgång vecka 4 och 8, bedömning vecka 12.
Vad ni bör förvänta er. Första kvartalet blir dåligt. Målen blir för många, hälften av era Key Results visar sig vara aktiviteter, och ett team eller två upptäcker sent att de aldrig mätte utgångsläget. Det är normalt och går inte över med mer utbildning i förväg. Retrospektivet efter första kvartalet är där lärandet faktiskt sker. Räkna med tre till fyra kvartal innan det här känns naturligt.
Det som avgör. Sätter inte ledningsgruppen egna mål, visar dem öppet och poängsätter sig själv lika strängt som alla andra, blir OKR:er en rapporteringsövning för dem under. Ett stormöte löser inte det.
Så sätts OKR:er upp i Markviss
Strukturen i Markviss följer ramverket direkt:
| Markviss | OKR |
|---|---|
| Konto | Företag eller team |
| Kategori | Objective |
| Mätvärde | Key Result |
| KPI med formel | Uppfyllelsegrad |
- Kontostruktur. Ett team klarar sig med ett konto. För hela företaget: ett huvudkonto med underkonton per avdelning, kopplade så att siffror rullar uppåt.
- Kategorier. Skapa en kategori per Objective. Använd beskrivningsfältet till själva formuleringen.
- Mätvärden. Ett mätvärde per Key Result, med startvärde och målvärde.
- Scenarier per kvartal. Skapa ”Q1 2027”, ”Q2 2027” och så vidare. Lägg in planerade värden, uppdatera faktiska varje månad, och byt scenario för att se historik.
- KPI för uppfyllelsegrad. Formel:
(faktiskt − start) / (mål − start) - Instrumentpanel. Lägg kategorierna och KPI:erna på en instrumentpanel som alla har tillgång till. Färgkodningen ger status utan att någon behöver öppna något.
Kort sammanfattat
OKR:er ger er en struktur för att bli överens om tillräckligt få prioriteringar, göra dem synliga och mäta dem på ett sätt ingen kan bråka om i efterhand. De avgör inte vad företaget ska satsa på, och de gör inte ett team snabbare.
Om de fastnar beror på om ledningsgruppen står ut med tre kvartal av medelmåttiga försök, och om de klarar att låta bli att koppla poängen till lön.
Börja med ett team och ett kvartal. Skriv ner startvärdena innan ni börjar.
Relaterade resurser
Lär er hur OKR:er passar in i er organisationsstruktur i vår guide till målhierarki, eller se den kompletta ramverksjämförelsen i Mätvärden, KPI:er och OKR:er.
Gå ett lager djupare
Implication Intelligence är en gratis e-bok på 30 sidor om lagret ovanför insikt — vad siffrorna betyder, och vad ni bör göra med dem.
30 sidor · Verkliga exempel · Ingen spam, avsluta när du vill
Omsätt guiden i praktiken
Markviss mappar direkt mot OKR-ramverket — objectives, key results och måluppfyllelsegrad, spårat automatiskt.
Start gratis